Tidpunkt: 4/3, 11/3, 18/3, 25/3, 1/4 och 8/4 2025

tisdagar kl 17-20 (6 online-studieträffar) vecka 10-15 2025

Kursledare: speciallärare Tomas Sun

Lärandemål:

• Ge exempel på olika sätt att ordna specialundervisning och kunna reflektera kring specialpedagogisk verksamhet.
• Kunna beskriva speciallärares arbete med utgångspunkt i olika styrdokument
• Kunna förklara vad mångprofessionell samverkan är och hur samundervisning kan organiseras
• Ha kunskap om planering och dokumentation av stöd
• Kunna reflektera kring speciallärarens yrkesroll och arbetsuppgifter

Innehåll:

• Organisering av specialpedagogisk verksamhet på olika stadier och i olika sektorer
• Speciallärarens yrkesroll och arbetsuppgifter
• Mångprofessionell samverkan och samundervisning
• Stödformer och pedagogiska lösningar enligt styrdokument
• Planering och dokumentation av stöd

Vitsordsskala: U(nderkänd)-5

Bedömningsgrunder (vitsorden 2 och 4 finns även kvar):
Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskaperna och färdigheterna bedöms vara ytliga. Kopplingen till kurslitteraturen är svag.

Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskaperna och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman. Kopplingen till kurslitteraturen är synlig.

Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskaperna och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman mycket väl. Kopplingen till kurslitteraturen är tydlig.

Studentens tidsanvändning och arbetsbelastning:
5 sp motsvarar ca 135 h arbete. För 1 sp beräknar man ca 27 timmar. Distansundervisning 20 h. Eget arbete 115 h: Litteratursökning och -studier, skriftliga uppgifter, gruppdiskussioner och skriftliga examinationsuppgifter.

Nivå eller typ: Grundstudier

Undervisningsspråk: Svenska

Förkunskapskrav: För att få mesta möjliga behållning av kursen rekommenderas att studerande har avlagt kursen ”Introduktion till specialpedagogik” (5 sp).

Kurslitteratur: 
Kauffman, J.M., Hallahan, D.P., Pullen, P.C., & Badar, J. (2018). Special Education: What It Is and Why We Need It (2nd ed.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315211831

Pihlaja, P. & Viitala, R. (red.) (2018). Varhaiserityiskasvatus. Jyväskylä: PS-kustannus

Villa, R.A., Thousand, J.S. & Nevin, A.I. (2013). A guide to co-teaching. Corwin Press.

Vitka, T. (2018). Laaja-alainen erityisopetus yläkoulussa. Jyväskylä: PS-kustannus.

Styrdokument (Lag och förordning för småbarnspedagogik och olika utbildningsstadier; Grunderna för planen för småbarnspedagogik/läroplansgrunder/examensgrunder.

Artiklar och övrigt kursmaterial enligt lärarens anvisningar.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 01 november 2024

Kursledare:

FD Signe-Anita Lindgrén 

professor Johan Korhonen

Tidpunkt:

Läsdelen (Signe-Anita):

v.2 (1 pass) tisdag 7.1.2025 17-20:15 (inkluderar pauser)

v.3 1 pass) tisdag 14.1 17-20:15

v.4 1 pass) tisdag 21.1 17-20:15

v.5 1 pass) tisdag 28.1 17-20:15

Mattedelen (Johan):

v.6 (2 pass) tisdag 4.2 & torsdag 6.2 17-20

v.7 (2 pass) tisdag 11.2 & torsdag 13.2 17-20

Lärandemål och allmänfärdigheter:
Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

• kunna beskriva utvecklingen av läs-, skriv- och matematikfärdigheter samt riskfaktorer i samband med denna.
• kunna definiera inlärningssvårigheter i läsning, skrivning och matematik
• känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter
• kunna ge exempel på förebyggande och stödjande åtgärder

Allmänfärdigheter: Förmåga att se samband mellan teori och praktik. Grundläggande analytisk förmåga.

Innehåll:

• Utvecklingen av läs-, skriv- och matematikfärdigheter och riskfaktorer relaterade till utvecklingen
• Inlärningssvårigheter i läsning, skrivning och matematik
• Genomgång av kartläggningsmaterial för att identifiera och kartlägga läs-, skriv- och matematiksvårigheter
• Förebyggande och stödjande åtgärder

Undervisningsformer: Ledd undervisning, seminarier, gruppövningar och självstudier på nätet

Studentens tidsanvändning och arbetsbelastning:
5 sp motsvarar ca 135 h arbete. För 1 sp beräknar man ca 27 timmar (à 60 min.) Distansundervisning 30 h. Eget arbete 105 h: Litteratursökning och -studier, skriftliga uppgifter, gruppdiskussioner och skriftliga examinationsuppgifter.
Examinationsformer: Godkända kursuppgifter och aktivt deltagande. Tentamen/ inlämningsarbete.

Vitsordsskala: U(nderkänd)-5

Bedömningsgrunder (vitsorden 2 och 4 finns även kvar):
Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskapen och färdigheterna bedöms vara ytliga. Kopplingen till kurslitteraturen är svag.

Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskapen och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman. Kopplingen till kurslitteraturen är tydlig.

Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskapen om kursens innehåll och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman mycket väl. Kopplingen till kurslitteraturen är utmärkt.

Nivå eller typ: Grundstudier

Undervisningsspråk: Svenska

Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.

Kurslitteratur:
Berch, D.B. & Mazzocco, M. (red.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Paul Brooks Pub.

Karlsson, I., Selerup Andersson, C., Olsson, E., & Östergren, M. (2023). Dyskalkyli: Definition, diagnos och intervention. Studentlitteratur.

Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. PS-Kustannus.

Fridolfsson, I, (2020). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur.

Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Studentlitteratur.

Norén, S. (red.) (2022). Lära barn att läsa: Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. Legilexi. E-bok. https://a.storyblok.com/f/129463/x/64eecfdf5f/lara-barn-att-lasa-e-bok-2022.pdf

En av följande:
Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Natur och Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar:
(delar ur)
Lindgrén, S.-A. (2012). Mild Dyslexia in University Students: Diagnosis and performance features in L1, L2, and L3. English Department Publications 6. Turku: Åbo Akademi University. Länk: https://www.doria.fi/handle/10024/73898

Referenslitteratur:
Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Natur och Kultur.

Clements, D. H., & Sarama, J. (2021). Learning and teaching early math: The learning trajectories approach (Third edition.). Routledge. Finns som e-bok.

Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Natur och kultur.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning

Sista anmälningsdag 12.12.2024 p.g.a förberedande arbete inför kursstart. Anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 29 oktober 2024

Personlighet, 5 sp

Nätkurs via Teams 2 gånger

Schema:

18-19.1 och 1-2.3.2025, 
enligt kl 09:00-15:00 (lö), 09:00-15:00 (sö). Passen inkluderar pauser.

Kursledare:

Joachim Johansson, psykolog och psykoterapeut

Lärandemål och allmänfärdigheter

Efter avslutad kurs ska studerande:

• kunna redogöra för personlighet ur ett biopsykosocialt perspektiv
• Studerande ska kunna redogöra för betydelsen av denna variation och avvikelser från den normala variationen

Allmänfärdigheter:

• Kritiskt tänkande
• Förmåga att greppa helheter
• Förmåga att sålla fram väsentlig information

Innehåll

Kursen behandlar betydelsen av genetiska och miljömässiga bakgrundsfaktorer till individuell variation i psykologiska konstrukt som t.ex. intelligens och personlighet. Kursen behandlar också personlighetens element och dynamik, samt utvecklingens betydelse för personligheten.

Förkunskapskrav

inga förkunskaper

Vitsordsskala

U-5

Studiematerial

Høgh-Olesen, H et al. (2017): Modern personlighetspsykologi. ISBN 9789144117577

• tryckt bok, finns vid ÅAB här: https://abo.finna.fi/Record/abo.9913609173105972?sid=2995228869

Handbook of diagnosis and treatment of DSM-5 personality disorders.

• Finns tillgänglig som e-litteratur här: https://abo.finna.fi/Record/abo_electronic_aa.9913459030005972

Några filmer. Notera att en del utgifter för filmer kan tillkomma.

Sista anmälningsdag 3.1.2025 p.g.a förberedande arbete inför kursstart. Anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 26 augusti 2024

• Vårterminen 2025

1. Språklig mångfald och språkmedvetenhet inom småbarnspedagogik:
Maria Kvist

Sista anmälningsdag 5.3.2025

2. Mångprofessionellt arbete och lärares ledarskap:
Johanna Hirvi och Eva Staffans

Sista anmälningsdag 1.4.2025

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 25 februari 2025

• Höstterminen 2024 och vårterminen 2025

Introduktion till psykologin, 10 sp VT 2024

Kognitiv psykologi och neuropsykologi, 5 sp VT 2024

Introduktion till klinisk psykologi, 5 sp HT 2024

(Utvecklingspsykologi, 5 sp HT 2024 - i Åbo Akademis regi)

Personlighet, 5 sp VT 2025

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 27 Maj 2024

• (5 sp) digitalt, vt 2024

Tidpunkt:

19-20/1 2024, kl 18-21, 9-14:15 (lunchpaus enligt överenskommelse)
2-3/2 2024, kl 18-21, 9-14:15 (lunchpaus enligt överenskommelse)

Studieform: Distanskurs via Teams

Kursledare: Johan Palmen

Lärandemål och allmänfärdigheter:

Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

• Kunna ange konkreta exempel på alternativa digitala arbetssätt
• Känna till pedagogiska arrangemang i användningen av digitala verktyg med elever i behov av stöd
• Känna till hur man som pedagog kan framställa och anpassa individuellt läromaterial med hjälp av digitala verktyg
• Känna till hur man som pedagog kan anpassa inlärningsmiljön till en tillgänglig helhet med hjälp av digitala hjälpmedel

Innehåll:

-        Digitala läs- och skrivhjälpmedel, programvara, appar och inbyggda funktioner

-        Digitala hjälpmedel för strukturering av tid och arbetsordning (schema)

-        Digitala hjälpmedel för dokumentering av och stöd för minnesfunktioner

-        Praktiska arrangemang kring anskaffningar och användning av digitala hjälpmedel

-        Digitala hjälpmedel för elever i behov av stöd i relation till hela elevgruppen

-        Distansundervisning av elever i behov av stöd

-        Externa tjänster som stöd i den pedagogiska användningen av digitala arbetssätt

-        Säkerhet på internet, sociala medier och källkritik med fokus på personer med funktionsnedsättningar

-        Lättläst layout i digitala läromedel

-        Sinnesintryck och kognitiva processer vid användningen av digitala hjälpmedel och verktyg

-        Programmering

-        Spelifiering

Vitsordsskala: U(nderkänd)-5
Bedömningsgrunder:
för vitsordet 1: Lärandemålen uppfylls, men kunskaperna bedöms vara ytliga
för vitsordet 3: Lärandemålen uppfylls och kunskaperna bedöms vara goda
för vitsordet 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskaperna bedöms vara utmärkta

Undervisningsspråk: svenska

Kurslitteratur:

Bruun, S. (2015) Digitala arbetssätt i klassrummet. Att våga ta språnget. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Hämäläinen, R., Sarsama, P., Liimatainen, J. (red.) (2017) Tietokone erilaisen oppijan apuvälineenä. Erilaisten oppijoiden liitto ry.

Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Tidpunkt: 

14-15 januari 2022
kl 18-21, 9-15

                             
4-5/2
kl 18-21, 9-15
                         
19/2
kl 9-13                                             

Studieform:
Digital kurs

Kursledare:
speciallärarna Andreas Siemssen och Tomas Sun

Litteratur

Broberg, A. (2015 eller tidigare upplagan 2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.
Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. (2019). Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan: att möta elever med vanliga och osynliga besvär. Stockholm: Natur & Kultur.
Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
Åkerman, S. (2009). För att överleva: en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & kultur.
Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Sista anmälningsdag till denna kurs 7.3.2022

Tidpunkt:

v 10 (fr-lö): 11.3 2022, kl 18-21
och 12.3, kl 10-13

v 12 (fr-lö): 25.3 2022, kl 18-21
och 26.3, kl 10-13

v 14 (fr): 8.4 2022, kl 18-21

Digitala kursarrangemang.

Kursledare:
Mirva Sandén

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:

- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande

- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman

- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.

Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar

Kurslitteratur

1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 SP

Tidpunkt:

v 2 14.1 och 15.1 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15

v 6 11.2 och 12.2 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15

Kursen arrangeras digitalt

Kursledare:
Eva Staffans
Johanna Hirvi

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha:
- kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument
- kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik
- grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.

Kurslitteratur

1. Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
2. Hansen, O. HY. (2018). Det vi vet om små barns kommunikation med vuxna. Lund: Studentlitteratur.
3. Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-Kustannus.
4. Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidskrift for pedagogikk og kritikk.
5. Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
6. Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 SP

Sista anmälningsdag till denna kurs 30.1.2022

Tidpunkt:

v 5 (to-fr): 3.2 och 4.2 2022,

kl 18-21

v 7: (to-lö): 17.2 och 18.2 2022,
kl 18-21 och 18-21,

samt 19.2 kl 10-13

Digitala kursarrangemang

Kursledare:
Ritva Mertaniemi

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande
- ha grundläggande kunskap om hur läraren tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten kan arbeta med olika aspekter av mångfald och inkludering i relation till det mångkulturella samhället.
- visa förståelse för olika familjers situation i ett samhälleligt och ett månkulturellt sammanhang.
- vara medveten om lärarens demokratiska uppdrag och värdepedagogiska frågor som är centrala inom småbarnspedagogiken.
- ha ett prfessionellt förhållningssätt till diversitet

Allmänfärdigheter
Teoretiskt kunnande inom den egna branschen. Ett professionellt förhållningssätt i bemötande av andra.

Innehåll
Kursen behandlar etiska och värdepedagogiska frågor. lärarens demokratiska uppdrag samt olika familjers situation i det mångkulturella samhället. Frågor kring etnicitet, religion, genus och jämställdhet är centrala.

Tilläggsuppgifter:
Kursen kan ersättas med Intercultural education

Kurslitteratur

1. Andersson Tegnér, L. & Heikkilä, M. (2017). Arbeta med jämställdhet i förskolan: med normmedveten pedagogik. Stockholm: Gothia fortbildning.
2. Berglund, J. & Gunner, G. (2011). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. (valda delar).
3. Farrell, A. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2018). Mångfald i tidiga åldrar. Interkulturellt lärande. Lund: Studentlitteratur AB
4. Kjaer, B. (2015). Inkluderande pedagogik. God praxis och goda praktiker. (valda delar). Lund: Studentlitteratur.
5. Lahdenperä, P. (Red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber.
6. Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB.
7. Övrig litteratur enligt lärarens anvisningar.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024