Lärandemål och allmänfärdigheter:
Efter avslutad kurs förväntas den studerande:
- kunna beskriva utvecklingen av läs-, skriv- och matematikfärdigheter samt riskfaktorer i samband med denna.
- kunna definiera inlärningssvårigheter i läsning, skrivning och matematik
- känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter
- kunna ge exempel på förebyggande och stödjande åtgärder
Allmänfärdigheter: Förmåga att se samband mellan teori och praktik. Grundläggande analytisk förmåga.
Innehåll:
- Utvecklingen av läs-, skriv- och matematikfärdigheter och riskfaktorer relaterade till utvecklingen
- Inlärningssvårigheter i läsning, skrivning och matematik
- Genomgång av kartläggningsmaterial för att identifiera och kartlägga läs-, skriv- och matematiksvårigheter
- Förebyggande och stödjande åtgärder
Undervisningsformer: Ledd undervisning, seminarier, gruppövningar och självstudier.
Studentens tidsanvändning och arbetsbelastning:
5 sp motsvarar ca 135 h arbete. För 1 sp beräknar man ca 27 timmar (à 60 min.) Distansundervisning 30 h. Eget arbete 105 h: Litteratursökning och -studier, skriftliga uppgifter, gruppdiskussioner och skriftliga examinationsuppgifter.
Examinationsformer: Godkända kursuppgifter och aktivt deltagande. Tentamen/ inlämningsarbete.
Vitsordsskala: U(nderkänd)-5
Bedömningsgrunder (vitsorden 2 och 4 finns även kvar):
Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskapen och färdigheterna bedöms vara ytliga. Kopplingen till kurslitteraturen är svag.
Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskapen och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman. Kopplingen till kurslitteraturen är tydlig.
Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskapen om kursens innehåll och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman mycket väl. Kopplingen till kurslitteraturen är utmärkt.
Nivå eller typ: Grundstudier
Undervisningsspråk: Svenska
Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.
Kurslitteratur:
Berch, D.B. & Mazzocco, M. (red.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Paul Brooks Pub.
Karlsson, I., Selerup Andersson, C., Olsson, E., & Östergren, M. (2023). Dyskalkyli: Definition, diagnos och intervention. Studentlitteratur.
Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. PS-Kustannus.
Fridolfsson, I, (2020). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur.
Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Studentlitteratur.
Norén, S. (red.) (2022). Lära barn att läsa: Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. Legilexi. E-bok. https://a.storyblok.com/f/129463/x/64eecfdf5f/lara-barn-att-lasa-e-bok-2022.pdf
En av följande:
Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Natur och Kultur.
Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Natur och Kultur.
Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Natur och Kultur.
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.
Referenslitteratur:
Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Natur och Kultur.
Clements, D. H., & Sarama, J. (2021). Learning and teaching early math: The learning trajectories approach (Third edition.). Routledge. Finns som e-bok.
Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Natur och kultur.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning
